Kampen mellan nu och det förflutna, eller kampen mellan det förlutna och framtiden?
God kväll alla söta läsare! Jag hoppas att ni alla har det mysigt där ni sitter. Själv sitter jag och mumsar på en kiwi och tänkte kika in hur ni har det och kanske "skriva av mig" som förut!
Det är så många steg man måste ta. Så många problem att lösa. Borde man lösa dem eller låta de vara? Bara ignorera? 
"A clever man solves the problem, while a wise man avoids them." - Albert Einstein, eller borde man göra som ett galet geni en gång i tiden gjort? Det måste finnas någon väg ut, måste det inte? Det finns säkert hur många vägar som helst, det handlar ju om att ta den rätta vägen. Hur vet man vilken väg som är rätt när man inte ens kan se alla vägarna? Men tänk om alla vägarna man ser leder dig till ett helt fel land? Vad borde man göra? Sluta ögonen och drömma sig bort sina problem, beslut, resultat osv.? Vad finns det för rätt i allt detta? Vad är rätt och fel? 
Nu sitter man återigen här och tänker tillbaka och funderar.. Finns väll ingen mening i det? I should probably rise up as a soldier, take the dust away and keep struggling, continue forward. Walking. When you can't run, walk. When you can't walk, crawl.. If you can't crawl? Ask someone to carry you.